Jag har jobbat mina första dagar som barista på kafé Astrakan. Jättekul och jättemycket. Vissa kaffe blir guld. Andra inte så bra. Jag måste helt klart arbeta bort ojämnheterna.
Gullegurkan har varit förkyld i två omgångar. Första svängen sov han dåligt på nätterna. Andra sov han inget på dagarna och skrek och skrek. Nu är han piggelin och går igenom farmors badrumsskåp. När jag inte tittar hittar han en hårmousseflaska utan lock att suga på. Kanske smakar gott vad vet jag? Annars går en stor del av våra dagar tillsammans till att jag försöker förstå vad alla små utbrott kommer ifrån. Inte mina utan hans. Tror aldrig att det har flugit så många klossar och burkar hemma hos oss. I vredesmod. Det kanske är förkylningarna som spökat.
