Ring klocka ring och glitter och bubbel

Jaha. Så var det helt plötsligt och lika oväntat som året innan, dags för ett nytt år. Fram med bubblet. Snittarna. Den lilla svarta. Börja spåna på nyårslöftena. I år har jag hunnit bo på två orter och i tre olika lägenheter. Nästa år hoppas jag på att lägga mindre tid på att packa och mer tid på att dricka kaffe, äta kakor och (till sommaren) bada i sjön. Eller, om jag känner mig själv rätt, inte så mycket bad men desto mer ligga på gräsmattan i trädgården. Eller, antagligen springa runt och leta efter Gustav. Hur var det nu med hage för barn....

God jul och gott nytt år och G tackar för alla fina julklappar

Hannah i en kreativ svacka och Gustavs första förälskelse

Det har börjat droppa in en del klagomål över att jag inte uppdaterar bloggen så ofta nu för tiden. Med all rätt, med all rätt. Och nu har jag till och med varit julledig och haft massor med tid att sitta vid datorn. Tyvärr har jag hamnat i en kreativ formsvacka vilket påverkar både skrivandet och målandet. Nu har jag i alla fall så smått, mycket smått, börjat på (eller snarare fortsatt på) Gustavs första-året-fotoalbum och de sammanlagda fem minutrarna som jag lägger ner på det per dag verkar vara ungefär vad jag mäktar med.

Kan i alla fall berätta att jag och Gustav har hängt på mitt jobb (kafé Astrakan) idag på förmiddagen. Vi var där i nästan två timmar. Säger en hel del om hur jag vill leva mitt liv. G tyckte det var roligt och spännande och kryssade självsäkert mellan bokhyllorna (fiket ligger i universitetsbiblioteket). Vi åkte hiss och han tryckte på knapparna. Han hann även med att bli förälskad i min arbetskollega Mia. Jag har aldrig sett Gustav hålla om någon så länge. Som om han aldrig ville släppa taget.

Det som göms bakom kaminen smälter

Idag har Gustav piggat på sig rejält. Kul att se sitt barn springa runt runt som han brukar. Jag blev dock magsjuk i går kväll och är rätt mör idag. Fredrik har blivit förkyld. Så vi går runt och hänger med huvudena medan plutten rejsar hejvilt. Så har vi ju finbesök som vi tajmat in så bra med våran sjuka.

G fick tjuvstarta med två julklappar idag. Från brorsan och hans tjej. En Alfonsbok och lego. Toppenfint! Legot hamnade efter några  varv bakom kaminen och när F fiskade upp bitarna hittade han borsten som varit borta så länge. Söndersmält. Jag undrar lite förskräckt vad som mer gömmer sig där bakom...

Gurkis håller låda och vispar ihop en hitta-på-smet

Innan lilleman gick och blev sjuk spelade jag in den här lilla snutten.

Hurven!

-21 grader och MASSOR med snö. Snart julafton. Tack och lov fungerar halsmedusinen Gustav fick av doktorn igår så jag behöver inte gå ut och köra honom lugn i vagnen idag. Nu får han ta och bli frisk så det kan infinna sig lite julefrid här i huset.

Your opinion man

1998 var året då filmen The Big Lebowski äntligen såg dagens ljus. Har du missat den så har du missat något galant. Här nere i Växjö har vi haft en liten nostalgitripp med denna tripp till film. Okej okej kanske lite utflippade sekvenser någonstans mot slutet av filmen men det rätar ut sig. Och visst känner du att du bara måste ha Jeff Bridges koola byxor.

Sommar och sol

Vackra bilder på Ammarnäs i somrig skrud. Det är inte så länge till sommaren, eller...

Bli inte inlåst på toaletten i F-huset på campus Växjö.

I går, påväg till jobbet, mötte jag en uppriven ung man som på knagglig engelska undrade vem som hade hand om säkerheten på campus. Efter ett hyfsat långt utlägg förstår jag det som att han suttit inlåst på toaletten i F-huset i över en timme. Larmknappen hade inte fungerat därinne. Han uttryckte det som att han hade slagit sönder allt därinne. Jag riktigt kände hur klaustrofobin sköljde över mig. Nickar allvarligt och väljer att inte nämna att "jag tyckte att jag hörde någon ropa och banka men tänkte att det bara var någon som var ute och ville in". Harklade mig och mitt dåliga samvete lovade att ringa Securitas. Sagan slutade, mig veterligen, med att Securitas tydligen inte hade ansvar för F-huset. Det förklarar varför larmet inte fungerade. Kontentan av alltihop är att se till att inte bli inlåst på toaletten i F-huset på campus Växjö. Inte en söndag i alla fall.

Julstämning på burk

Känner inte någon julstämning. Trots en ansenlig mängd snö. Trots att alla tomtar och änglar plockats fram. Trots adventsljusstake, julstjärna OCH julmusik. Vad mer ska jag göra... Måste kanske köpa den där plastgrannen på jysk. Har jag tur kanske de har julstämning på burk som jag kan injicera.

Sjukling

Lillen är sjuk. Han hänger med huvudet och håller ett krampaktigt tag i snutten. Han spenderade näst intill hela dagen i går med att sitta i mitt knä. Vi kollade på skidskytte.I dag vinglar han runt. Vill inte sova. Vill sova. Inte sitta i knät. Vill sitta i knät. Han har fått en helt underbart hes whiskeyröst. Stackars liten sjukling.

Snart kommer snöstormen

Nu när sången och öppna förskolan har tagit juluppehåll blir veckan plötsligt väldigt lång. I går gick jag och Gurkan till biblioteket för att slå ihjäl lite tid. Roligt med lite nya böcker. Gurkan fick springa av sig lite och jag fick byta några ord med en vuxen person. Trevlig utflykt. Nu väntar jag på att snöstormen ska komma. Kanske lagom till jag ska till jobbet i eftermiddag. Skulle va schyst att ha en skoter nu. Att burna till jobbet med.

Ja jag har tappat bort

sladden till kameran - igen! Kan inte föra över några bilder till datorn. S-u-c-k...

Från noll börjar vi om

Nu har jag gjort det enda rätta. Raderat mina 1000+ olästa inlägg i min reader. Med några knapptryckningar är jag nere på noll och en ny dag. Nya tag. Finns det någon annanstans som detta mycket tillfredsställande sätt att hantera jobbiga situationer, kan användas? Klick och klick så börjar vi om från noll.

Äppelpaj bara till mig

Jag har gjort äppelpaj ikväll. Som jag mumsat i mig framför datorn. Inte hela pajen. Inte än. Får man göra äppelpaj bara så där helt ensam? Och sen äta av den utan att skämmas? Har en liten miniursäkt och det är att det (kanske) kommer besök imorn. Om pajen finns kvar då så har jag något att bjuda på. Men jag skäms inte av mig egentligen. Inte ens om jag skulle äta upp hela pajen själv.

Lördagsmys

Jag och G har gjort en snögubbe. G var skeptisk. Sen skottade jag snö och plutten kollade på. Det tyckte han var roligt av någon anledning. Nu sover han gott och jag dricker kaffe och äter lussekatt.

Gå in i garderoben. Gå ut ur garderoben.

I Gustavs rum finns en garderob, en mindre variant av en så kallad walk-in-closet. Under kvällen har jag och herr G tillbringat väldigt mycket tid i hans rum. Favoritsysselsättning denna fredagkväll: gå in i garderoben, gå ut ur garderoben. Jag behövde dock inte följa med utan kunde sitta på golvet och kolla på. De första tio gångerna kommenterade jag glatt. De resterande 151 gångerna sa jag något korthugget i stil med inne och ute. Kvällar kan kännas långa ibland. De kan dom. Men G var på strålande humör. Alltid något.

Ambitionsnivn har sänkts något

Suck och suck. Jag har 1000+ olästa blogginlägg på min reader (bloggar jag följer eller vid närmare eftertanke, tydligen inte följer) och alla skriver så roligt och så mycket. Från en ambition på att göra ett blogginlägg per dag rinner allt ut i sanden och jag inser att inte ens ett inlägg i veckan kan jag åstadkomma. Däremot har jag hunnit med att se alla tävlingar i skidskytte, följa med Gustav på hans första kalas, bjuda hem vänner och jobba. Sajberspäjsvärlden har fått stå åt sidan.

Fyra bra saker just nu:
Jag har fått jobb.
Gurkan är inte rädd för sina vinterskor längre. Han börjar till och med tycka att det är ok att gå i dom.
Snart finbesök av lilla bror med flicka.
Julafton och förhoppningsvis några dagar tillsammans med F.

Och mindre bra:
F har varit borta och ska bort igen. Fem ensamma heldagar med speedy Gonzales (läs: Gurkan).

Funderingar kring det där pusslet

Åhåjaja, i januari börjar Gurkis på dagis. Vad hände med lillskrutten som låg och sprattlade på en filt? Och vad händer nu? Jag börjar jobba (på kafé Astrakan) och är det någon som vet hur man kan få ihop saker och ting? Jag menar att inte ens nu blir det städat ordentligt, tvättat tillräckligt ofta, lagat mat, handlat. Hur blir det sen när jag inte går hemma och skrotar med Gurkan utan sliter för brödfödan. Eller ja... med den lönen räcker det knappt till bröd. Tur att jag får kaffe graits i alla fall. Mycket trevlig förmån.

Kräm som kräm eller

Någon som funderat över om duschkräm kan användas som hudkräm. Ni behöver inte fundera längre. Jag har provat. Det fungerar dåligt. Huden blir väldigt klibbig och snarare torr än mjuk och go.

Fullgubbenäsa

Fredrik har stuckit med datorn igen. Jag och Gustav har haft fullt upp med kalas i söndags. Som den effektiva person jag är bjöd jag på försenat födelsedagsfika, inflyttningsfika och adventsfika. Allt på samma gång. Vissa skulle kunna kalla mig lat istället för effektiv men det får stå för dem. I måndags var det sång för hela slanten och idag var Gurkan lite dagen efter och efter en stunds kinkande bestämde jag mig, något impulsivt för att vi skulle gå ut en sväng. Vi hamnade på stan. Gustav har härmed fått sina första par skor. Så sött. Vi är fortfarande, flera timmar efter utflykten, härligt rödrosiga om kinderna och Gurkan har fått en fullgubbenäsa. Minus tio grader kan vi stoltsera med här i södern.

Nedräkningen har börjat!

Den 1 december börjar skidskyttet. Äntligen vad jag har väntat. Från onsdag 16.20 sitter jag okontaktbar. Vet inte hur länge.

Kokkaffe och julpyssel

Plockar fram tomtar, lucior, adventsljusstake och julstjärna att hänga i fönstret. Landskapet utanför är vitt och vackert. Har köpt mandel och russin men glömde glöggen.

Nu är det kokkaffe som gäller. Kastrull, grovmalet kaffe och vatten. Dra av plattan precis när det börjar koka. Skaka om lite så kaffet sjunker till botten. Lägg locket på och vänta några minuter. Sen är det bara att njuta av kaffekicken.

Projekt tvätt

En liten liten nackdel med nya stället är att våran sprillans nya fina tvättmaskin inte får plats någonstans. Vi är således hänvisade till tvättstugan. Inte många meter att gå men det tog ändå 15 minuter för mig och Gustav att ta oss dit och tillbaka. Och då startade vi aldrig någon maskin för den var upptagen. Företaget kan sammanfattas med följande moment:
1. Plocka ihop tvätt och tvättmedel
2. Kånka ner det + Gurkan i hallen
3. Klä på Gurkan
4. Klä på mig
5. Trycka ner Gurkan i bär-ryggan
6. Dra upp Gurkan, vända honom rätt och trycka ner honom i bär-ryggan på nytt
7. Baxa upp ytterdörren och pulsa i snön runt huset

Och så alltihop igen, fast baklänges.

Som sommarsol och kväll med rosé

Plura svänger och jag har så klart missat alldeles för många avsnitt av det här programmet.

Inga ursäkter

Min frånvaro här på bloggen beror på en kompott av omständigheter som i slutänden inte spelar någon roll för de finns inga ursäkter för att inte blogga. Det skulle förstås vara vid någon större naturkatastrof eller kanske en zombieinvasion. Det sistnämnda är i och för sig möjligt. Jag har inte varit utanför dörren sen i måndags så det skulle kunna hänt vad som helst. Å andra sidan har Fredrik verkat rätt normal när han kommit hem efter jobbet. Ovanligt trött i och för i sig... Jag vet inte hur lång tid det tar att bli zombie efter ett bett men det torde visa sig i afton. Hur som haver. Första snön har ankommit Småland. Detta skulle kunna ses som en smärre naturkatastrof. Katastrof för ekonomin att köpa vinterdäck. Ett hål i plånboken att trilla ner i. Men det är det förnuftiga att lägga pengarna på. Hur roligt det än är att sladda.

Kaffekvarnar i mina drömmar

Jobbade på kafé Astrakan igår. Jag var helt klart rostig och kände mig som en vankande gammal gubbe den första timmen men sen lossnade det och flöt på bra. Jag har börjat mixtra med kaffekvarnarna (det finns två) och tyckte att jag fick till det rätt bra. Kuuul. Jag ska jobba i helgen med så det finns tid att mixtra lite till.

Det här med minnet

Herr Partner ringer från jobbet.

F: Hej, tänkte på det här med att köpa vinterdäck till bilen... man behöver veta ramnumret.
Jag: Jaha?
F: Ja kanske du kan kolla det eller så kan jag göra det när jag kommer hem.
Jag: Var kollar jag det?
F: Det ska stå i instruktionsboken.
Jag: Var är den då?
F: I bilen.
Jag: Men... hur tog du dig till jobbet i morse?
F: ...hmm...jag tog bilen.
Jag: Kanske lättare för dig att kolla då.
F: ...mmm okej jag gör det. Hej då rå.
Jag: Hejhej. Glöm inte bilen när du ska hem.

Underhållning om du har lite tid till övers

Usch va tråkigt. Nu är jag och Gurkan ensamma på dagarna igen. Pappa paparazzi har lämnat oss för norrland. Som underhållning har jag gjort försvarstmaktens test. Gör testet du med! Vilken del va du bra på? Jag var en hejare på minnesdelen vilken jag tyckte var väldigt underhållande.

Hipp hurra

Idag blir jag ett år äldre. Det känns bra. Någon som är kinkig däremot är Herr Gurka. Det var han på min förra födelsedag med så det kanske var väntat. Får fixa lunch och ta en långpromenad och se om det kan liva upp lilleman något. Morgonen var jättemysig med frukost tillsammans och presenter. Borde man göra lite oftare. Särskilt nu när mörkret kryper på en. Kram på er alla vänner!

Full fart och lite sång

På måndagar är det sångstund ute på Teleborgs kyrka. Efteråt är det fika och mycket spring i benen.

Bildbevis fanns det visst

Jag hade fel. Utflykten förevigades visst. Pappa paparazzi hade visserligen glömt kameran men hann ta några bilder med mobilkameran. Jag som inte har sådana nymodigheter på min egen mobil hade totalt glömt bort. Och då poserar jag ändå på en bild...

Var som helst ända till Öhr

Med bil kan man åka nästan hur långt och var som helst här i världen. Exempelvis till Systrarna Skogströms lantcafé i Öhr. En 2 mils bilresa genom de småländska skogarna. Väl värt kamrater. Väl värt. Gammalt trähus med gamla möbler som vinglade och golv som knarrade. Det var lite kyligt men vi missade rummet med kaminen. Och då gick jag ändå igenom det rummet två gånger. Hade mina ögon på lilleman som var en halv sekund från att ödelägga en fin samling julkulor i glas. Ovanför vårat bord hängde fyra gamla fotografier och utifrån dem kokade vi ihop teorin om att det tidigare varit en lanthandel. 20-30-tal. Min pappa paparazzi glömde kameran så det finns inga bildbevis på denna söndags event men ni som vill stilla nyfikenheten lite så har systrarna i Öhr en hemsida.

Varför?

Om sju veckor slutar föräldraledigheten. Och vad börjar? Arbetslösheten? Usch. Trycker undan ångesten. Kollar arbetsförmedlingens hemsida oftare än någon annan sida. Varför pluggade jag inte till ingenjör eller nått med it. Systemvetare skulle visst varit ett bra val. Varför pluggade jag till dietist av allt som finns att välja på på den här planeten... Pourquoi? Pourquoi?

Jag vill ju inte hamna i bråk med Claes..

.. så här kommer ett litet klipp på Gurkan.

Hur vill du leva ditt liv?

Du får inte missa dokumentären Den nya tiden. Inte om du är en sucker som jag på att få glimtar in i andra människor liv. Jag tycker det är fantastiskt intressant hur vi människor i väst väljer att leva våra liv. Vi som har stor möjlighet att faktiskt välja. Att vi har så olika uppfattning om vad som är rätt och fel. Ja om det nu egentligen finns något som är rätt eller fel.

Vuxenpoäng någon?

Nu har vi volvo och mobilt bredband. Morgontidning. Samlar matavfall i en liten plastbytta. Går med det till komposten. Kamin. Jag skruvar ner elementet i vardagsrummet så att det blir kallt. Bara för att kunna elda på kvällen. Kan det bli bättre?

Höstutflykt

På trappan till Teleborg slott.

Helkväll och inte hemmakväll

Ikväll har vi barnvakt till Gurkan. Morfar är guld. Vi ska äta middag och gå på bio. En helkväll. Det var så länge sedan vi var ute utan lilleman. Ska bli intressant att se hur det känns att äta utan distraktion. Att inte behöva fylla handväskan med diverse tidsfördriv som visp, plastmugg, påsåterförslutare i plast etc.

Bil

Vi har börjat leta bil. Tanken på att ta sig till dagis, jobbet, handla. På mörkret, kylan, regnet. Det blir bara för mycket. Apropå bilar. Kollade på Berg flyttar in. Thorsten Flinck bor i husbil men har inget körkort så han har en kille som han ringer till när han vill flytta bilen. Tyckte jag var lite roligt.

Fettbildande

Några minuter till vänster om vårat hus ligger ett konditori. Till höger, en pizzeria. Välkommen döfläsket.

Vem representerar Schweiz?

Det tog bara 5 månader innan jag upptäckte att det finns en statistiksida över den här bloggen. Lite roligt. Och vem är det som läser bloggen från Schweiz? Jag blir nyfiken i en strut.

Hemmafrun rapporterar

I dag leker jag redig hemmafru. Lagar mat och bakar. Plockar i skåpen. Gläds åt en nyinköpt serveringsskål. Snart ska jag förbereda middagspajen. Sitter vid köksbordet och dricker en kopp kaffe. Gustav glider runt och pratar sitt språk. Är det 50-talsvillan som sipprar 50-talsatmosfär över mig? Tillvaron som hemmafru tilltalar mig helt plötsligt.

Vatten och bröd

Snart är det dax att plocka ner tavlorna från kafé Gusto's väggar. Inte en tavla såld. Ingen lukrativ business det där med konst inte. Jag får nog lägga konstnärsdrömmarna åt sidan lite. I alla fall om vi vill leva på lite mer än vatten och bröd.

Fortsättning följer

I morgon får vi se om några starka gubbar och en sky-lift kan flytta sängen från hallen till sovrummet. Med en liten omväg via balkongen.

Paparazzi

Nu har jag och Gustav våran egna paparazzi. Eller mest Gurkan. Jag har min egna bloggpolis. Han ser till att jag skriver mina inlägg utan dåliga undanflykter. Det är bra. Ordning och reda.

Sammanfattning av dagens sångstund: fullt ös. Gurkan på språng. Klick. Klick. Paparazzi. Hans arma moder är alldeles för långsam. Mer kaffe till mor? Tur att han snubblar ibland så att mor hinner fram.

Världen blek av frosten

God morgon världen. Här sitter vi och dricker kaffe och njuter av utsikten över Toftasjön. Soluppgång. Världen blek av frosten. Ja ni börjar haja. Vi bor så fantastiskt fint! På kvällarna har vi gjort upp eld i kaminen.

Flytten gick någorlunda smärtfritt. Tack Maria för all hjälp! Enda missödet (och det är väl inte så jättelitet) är att våran säng inte går att få upp i lägenheten. Den är tydligen några ynka centimeter för bred. På 50-talet var nog möblerna något mindre i storlek. Soffan gick in på håret. Tur det. Annars hade det slutat med pinnstolar. Eller gungstol, men det är ju inte helt fel i och för sig. Bara lite bökigt när man vill krypa upp och gosmysa tillsammans. Nu sover vi på en pluttig madrass. Min far har en idé om att lyfta upp sängen med linor från balkongen. Fredrik är något tveksam. Fortsättning följer...

Ps. Nej vi har inte skaffat internet. Bara lånar lite från någon av grannarna.

En bit kaka

Bli inte chockade nu men vi har inte skaffat internet till nya stället. Så det är mycket möjligt att det blir något stiltje här på bloggen (sorry söta syster). Att skaffa internet utan att ha internet tycker jag känns jobbigt men Fredrik tycker att det är verkar lätt. "Bara att gå in på en affär ju". Så det är ju en bit kaka. Det fixar han. Nästa inlägg kommer på nolltid. Inte deppa.  

Känn ingen sorg för mig Teleborg

Nu är moffa på besök och imorn blir det flytta av. Håll i hatten!

Lite tragiskt

Min kära lilleplutt har för vana att sova gott på eftermiddagen och under den tiden hinner jag dricka kaffe, surfa och titta på Bondi Beach. Nu är det slut med det senare och det värker underligt nog lite i mitt hjärta att de slutat visa programmet. Jag känner mig även lite tragisk.

Attack-kram

Gurkan hälsade på en vän i tisdags. Till G´s försvar var nog vännen rätt trött men varje gång G närmade sig började vännen att gråta. Det hela avrundades med att Gustav försökte ge en attack-kram och senare bestämde sig för att ta leksaker ur famnen på lillstackarn.

Tillbaka

Första och andra dagen utan internet var nästan lite jobbigt. Obehaglig känsla. Dag tre började jag vänja mig och idag glömde jag helt bort att jag faktiskt hade en dator till mitt förfogande igen. Ja, glömde tills nu då. För den som undrat så har jag utnyttjat mina lediga kvällar till att titta på tv.

Hejdå på några dagar

Jaha, nu blir jag datalös i några dagar då Fredrik ska iväg på kurs. Jag och Gurkan får se till att inte hitta på något fantastiskt spännande. Förutom att vi ska på sång i morgon. Packa. Plocka. Städa. Hinns nog med en fika. Kanske en tur på stan. Jag har fått för mig att måla om den lilla kistan som för tillfället står i hallen. Ska jag sandpappra före eller bara måla över...?

Idag var vi förresten och fikade på Teleborgs slott. Ett litet projekt som vi pratat om ända sen vi flyttade hit. Bara ett halvår då...

God morgon vintertid

Tidigare har jag och Gurkan gått upp kring sexhalvsjutiden. Idag ställer vi bak klockan en timme och börjar gå upp femhalvsextiden. Vems idé är det egentligen? Att ändra på tiden? Jag tog i alla fall ett snack med lillkisen vid frukosten i morse. Tänkte att vi kunde komma fram till en kompromiss. Han svarade med ett da-da-da och ett ba! Får se vad det leder till.

Stressutslag

Ja just det. Minstingen i familjen har bestämt sig för att protestera vid varje försök till att behöva sova på dagtid. Han börjar skrika redan innan man klivit in i hans rum. I morse tog det nästan en timma för honom att slappna av. Alternativt, protestera så mycket att orken tog slut. Mellan skrikprotesterna blir han tyst en stund och ibland gäspar han så stort att det hörs ända ut i köket. Jag hoppas att det är en kortvarig fas annars kommer det här att resultera i att jag får stressutslag.

En annan vy

Vi packar och packar. Hyrt världens (?) minsta bil och kör vända på vända. En liten tjuvstart inför vad som komma skall. Om en vecka byter vi utsikt. På riktigt.

Något ovårdat språk

Gustav säger sitt första franska ord. Putain*. Tur att vi inte ska till något fransktalande land på ett tag.


Putain = hora

Hur gör man?

Hur får man en snorig unge att sova sin eftermiddagslur...?

Efterlysning

Ni som minns. Jag skrev att jag börjat på Gustavs fotoalbum. För några dagar sedan upptäckte jag att jag inte har en enda bild från december månad. De måste ju ligga någonstans på någon dator. Hoppas jag verkligen. Inget bra första-året-album om inte julafton är med. Inte en bild på Gustav i röd tomteluva. Kanske någon annan har? Ja alltså en bild på Gustav tagen i december. Har inte tänkt klipp-och-klistra in nån annan unge. Mejla mig!

Normaltillstånd

Snor och ont i halsen börjar bli ett normaltillstånd. Den lilla energi jag haft verkar ha övergett mig. Idag torkar jag snor, mest Gustavs. Mycket borden just nu. Jag borde diska. Handla. Tvätta. Städa. Packa. Betala den där räkningen. Borde. Måste.

Bilder från Malmö

 Vi hängde på stranden när vi var i Malmö. I bakgrunden Turning torso. Lite till vänster och vid slutet av bryggan ligger ett kallbadhus.

 Vad kan vara mer spännande än en lastbil? Jo, en hund och Gurkan vet precis var den är.

Ni vet den där stora bökiga resesängen som jag släpade med mig till Malmö... jag skulle ju lika gärna kunnat ta med en liten kartong med tanke på hur ungen sover i den.

Här är där där man är

I morse vaknade familjen halv sex. Inte min idé kan tilläggas. Nu sover den skyldige och jag vet att jag också borde lagt mig när han gjorde det. Istället har jag tittat på Bondi Beach på tv 4 och läst DN. Jag är inte så mycket för hemmafru-tv men Bondi kan jag leva med. Kanske till och med leva där. Nu sitter jag hur som haver här.

I morse hängde jag en stund på kafé Gusto och fick lära mig lite nytt och lite gammalt. Deras espressomaskin är mycket finare än kafé Astrakans. De har finare kannor, godare kaffe, bättre mjölk och nytt ångrör. Det kändes på något sätt enklare att göra gott kaffe där. Skulle kunna vara att jag börjar bli van med att stå på andra sidan disken. Vill till Astrakan och prova och se om skillnaden verkligen är så stor som jag känner just nu.

Gör om gör rätt

När våran lilla familj ska på någon form av fin tillställning, exempelvis dop, kommer vi ofta försent. Inte den här gången bestämde jag mig för och kollade både en och två gånger på nätet flera dagar innan avfärd. Plats. Bussar. Tider. Dubbelkollade till och med med tjejen i hotellreceptionen om buss ut till kyrkan. Sen att det var fel kyrka är kanske en annan femma dårå... Paniksamtal till taxi och faktiskt bara 10-15 minuter sena. Vi missade inte själva vattnade av barnet om vi säger så. Och det är väl huvudsaken.

Sa trevlig att vi stannar en natt till

Solen skiner i Malmo. Vi har promenerat langst med havet. Fikat. Kollat i inredningsbutik och handlat farg. Gustav har sett sa manga bussar att han till slut tjoade av gladje. Vi fick klappa en dov hund. Nu vankas vin och plockmat. Sitter vid en dator inhandlad i japan. De ska till att va speciell. Tydligen har de inte a a och o dar...

Åhå - aha

I går kväll. Pojkvännen sitter vid datorn och läser min blogg.

Jag: Ska du inte kryssa i en ruta?
Herr Partner: Vad då för ruta? Vad är det? 
Jag pekar*
Herr Partner: Jaha de där... Jag hajar inget... ska jag kryssa i den om jag inte hajar det här med rutorna?
Jag: Haha... nää.. alltså det svänger är ju att du gillar det, hajar inte att du inte förstår inlägget och åhå... det är som jaha... åhååå
Herr Partner: Åhå... menar du aha?
Jag: Jaa... kanske... det gör jag nog. Aha. Kanske ska ändra dem...igen.

*Rutorna finns under varje inlägg 

Hur reser man med en resesäng?

Idag åker jag och Gustav till Malmö för att hälsa på goa Lisa och Erik. Min ryggsäck väger tio hemska kilon och anledningen till detta stavas r-e-s-e-s-ä-n-g (inte min). Ordet är ett hån. Värre och mer otymplig sak kan bara inte finnas. Känner mig dock nödgad att ta med den på grund av lillvilden. Gossen brukar sova gott om natten men vaknar oftast runt fem och stökar en stund. Med min tur och utan galler har jag en galen bebis som kryper runt hela deras lägenhet i arla morgonstund.

Förutom den lilla tråkiga parentesen ska det bli väldans roligt att komma iväg :)

Idiomatiska uttryck

För övrigt, är inte det här en helt fantastisk sida! Jag borde verkligen försöka uttrycka mig mer idiomatiskt.

Nydanande tider

Igår skedde följande banbrytande händelse:

Jag kollade inte på tv! Utan började på Gustavs fotoalbum. Det var en smått surrealistisk känsla när jag och Fredrik satt på varsin sida köksbordet och påtade med varsitt projekt. Det kändes fantastiskt helylle. Nu i efterhand tänker jag att vi borde startat radion och lyssnat på P1. Det hade varit som pricken över i:et. Grädden på moset.

Hurra hurra!

Vi tackar med en massa kramar för alla fina presenter som Gustav fick på sin födelsedag. På första bilden skypar vi med hans mormor och morfar. I mitten stoltserar tårtan i förgrunden och en förundrad Gurka i bakgrunden. På sista bilden får ni gärna ta en extra titt på bakgrunden. Vi hade stökat till det lite extra dagen till ära.

Fint men inte hemma

Var på kafé Gusto och tittade till mina tavlor. Brorsans tjej har gjort en jättefin presentation som jag satte upp. Lite typiskt att jag sätter upp tavlor och gör fint någon annanstans än hemma där väggarna fortfarande gapar tomma. Nu flyttar vi ändå snart, tröstar jag mig med. På nästa ställe ska jag göra fint.

Lina, en av baristorna på Gusto, visar hur hon gör en cappuccino med vackra hjärtan och blad. Jag tittar och tittar och försöker minnas varje liten rörelse hon gör för att senare kunna lära mig jag med. Känner att jag vill åka till jobbet (kafé Astrakan) direkt och börja öva. 

Hurra!

Grattis Gustav på ett-årsdagen! Bilder kommer när din mor hittat kamerasladden... Dagen blev mysig med en massa paket och tårta. Gustav åt jordgubbar och prasslade med paketpappret. Vi tog en fin kvällspromenad och nu ligger födelsedagsbarnet däckad i sin säng.

Slöseri

Måste allt förpackas i små plastförpackningar? Hur jobbigt är det egentligen att fixa sitt kaffe på vilket gammalt vanligt sätt som helst?

Ny hemsida

Det har blivit lite glest mellan inläggen. Har trots detta suttit en del framför datorn men istället knåpat ihop den här hemsidan: www.hannah.ammarnas.nu. Lagt upp många bilder på mina tavlor. Kommentera gärna vad du tycker om den.

Eskalerande tidsoptimism

Min tidsoptimism har eskalerat till oanade proportioner. Efter ett års mammaledighet utan några direkta tider att passa har jag glömt bort hur lång tid saker och ting kan ta. Igår hade jag tänkt hänga upp tavlorna på kafé Gusto. Åkte dit med inställningen att "det är väl bara att hamra in några spikar så är det fix". Tänkte att jag och Gustav skulle ta oss dit mirakulöst till de öppnar klockan 8.00. Borde kanske insett redan när vi gick upp vid 07.20 att vi nog inte riktigt skulle hinna dit till dess. Väl där var klockan redan 09.10 och klockan 09.40 behövde vi gå för att hinna till barnavårdscentralen för Gustavs ett-årskontroll. Bara att ta av alla ytterkläder tar väldigt lång tid. Tydligen. Jag hann dricka en fantastiskt god cappuccino i alla fall. Och kolla lite vilken tavla som skulle hänga vart. Jag ska göra ett nytt försök i eftermiddag.

Gillar inte de där klockorna...

Ett litet djur i vårt hus

Nu är det tydligen så att vi har ett litet djur i huset. Ena halvan av kiwin jag skurit upp och lagt på köksbordet försvann på ett ögonblick och dök senare upp i det här skicket. Någon som känner igen bitmärkena? Jag har tittat efter spillning men inte hittat någon.

Ett tokigt barn och en fontän

Vid fikarummet i kyrkan finns en liten fontän. Jag kan väl inte riktigt tycka att det är världens bästa idé med en fontän i samma rum som en skogstokig Gustav. Vi har klarat oss tills idag men nu gick det inte längre. Mamma var alldeles för disträ och hade dålig koll. Gustav var extra kaxig och började glatt klättra i. Slutresultat: blöt tröja och blöta byxknän. Hans mor hade inget ombyte heller. Tur att det finns sjalar att svepa in de små liven i.

Till nästa gång: glöm inte ombyte.

Julpjäs i Ammarnäs?

Jag och Fredrik gick länge och funderade på texten till den här visan. Båda hade fel. Här är rätt. Och visst spelade vi upp den här som julpjäs i Ammarnäs någon gång? Ni som minns saker?

Nu drar vi ut på rövarstråt,
ja, vi ska ut och röva,
men bara sånt vi kommer åt
och sånt vi kan behöva.

Nu är det mörkt kring stad och land,
Nu sover folk så gott dom kan
Nu drar vi vår väg med vår säck och vår spann,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Ja det gör vi det

Vi går till Kamomilla stad
till bageributiken.
Där tar vi bröd och lemonad,
så ingen blir besviken.

Det händer nog att Jonatan
vill ha en polkagris ibland.
Men annars så tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Ja, Jonatan ska ju alltid ha nåt att tugga på...

Vi vet så väl var vi ska ta't
vi har så goda nerver.
Hos slaktarn tar vi lejonmat
och fläsk och köttkonserver,

och oxfilé är gott minsann
och prickig korv går också an.
Men annars så tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

ja det gör vi det

Ja, lite måste man ju ha för att kunna leva...

Men vi behöver också guld,
det tar vi om vi kan det,
och när vi sen fått säcken full,
så drar vi hem till landet.

Då är vi hungriga minsann,
och mat vi lagar åt varann,
men annars så gör vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Ja, vi gör som vi gör vi...

Lite mycket

Är det någon som minns att jag sagt att jag börjat plugga franska? För jag minns inte själv och nu har jag missat en hel massa lektioner. Mestadels har jag gjort kaffe istället. En del av kunderna är i och för sig från frankrike så jag har försökt att tjuvlyssna lite. Med tanke på hur lite jag förstår borde jag verkligen pallra mig iväg på den där kursen...

Tick-tack

Vänta nu. Vad hände egentligen. Våren 1999 var ju... j-ä-t-t-e-l-ä-n-g-e sen... Då lyssnade jag på det här. På förfest. På den tiden lyssnade man på cd-skivor. Och vet ni vad. Jag var med på den tiden då man spelade in blandband också...

Är han inte det sötaste som finns

Morgonkyla

Adjö adjö sommaren. Nu finns ingen återvändo.

Kvällsunderhållning

En bit från oss finns ett vattentorn. Under vattentornet ekar det helt otroligt. Lite kvällsunderhållning. Gustav var förundrad (och hans pappa).

Stark som tarzan

Snacka om stark mamma Gurkan har. Undrar om dressen finns kvar men den passar förstås inte längre.Vet inte om alla barn gick klädda så här i början på 80-talet...?

Snart ett år

För att ni inte ska missa årets händelse: Gurkan fyller år snart! Och han har meddelat att han gärna vill ha kläder i storlek 86. Långärmade t-shirtar och tröjor. Sockar med halkskydd i storlek 21-22. Varm fleecehalsduk. Tack och bock :)

En storslagen händelse

Gustav har börjat säga hejdå med tillhörande vinkning. "Da-da, da-da" säger han och vinkar så där supergulligt som bara han kan. Åååh mitt mammahjärta smälter.

Cappuccino-tvärtemot

I går fick jag förfrågan om att göra en tvärtemot-cappuccino. Tvärtemot hur jag lärt mig att man ska göra. Låta espresson rinna till sista droppen, brukar undvika det för att slippa bismaker. Värma mjölken riktigt mycket, undviker för att slippa vällingsmak. Killen var från turkiet och tyckte att jämfört med turkiet, italien och frankrike gör vi svenskar alldeles för ljummet kaffe. Lagomlandet... Jag drack mest espresso i frankrike (för de var billigast). Beställde cappuccino en gång och fick espresso toppad med vispad grädde. Tydligen vanligt i sydfrankrike. Så jag vet inte riktigt om det stämmer för france. Kul i ala fall. Med annorlunda. Annat.

Kobra

Kobra snackar om Google. Intressant. Kolla på SVT play.

Lite mycke

Rätt tokig vecka. Mycket jobb. Igår jobbade jag 10 timmar. Med en halvtimmes lunch. Försöker fixa ihop utställningen. Tavlorna ska ner på stan och hängas upp. I dag börjar jag först fyra. Hoppas på en slapp hemmadag med Gurkan. Får se vad G har tänkt sig.

Måndag...

Gör en snygg cappuccino på jobbet. Tappar växeln i koppen. Tack och tack. Gör om gör rätt.

Iiiihk

Utställningen på kafé Gusto närmar sig. Lilla syster hjälper mig med affischen. Idag beställde jag visitkort. Känns seriöst. Lite läskigt. Och jäkligt roligt. I slutet på oktober smäller det.

Ingen händig familj

Promenad och lunch på Kult.
Jag: Jo det här bordet. Kan man göra ett eget sånt tror du?
F: Det går nog att göra för dom som kan.
Underförstått: Det är inte något vi skulle lyckas med. Men fint var det hur som haver.

Sen en sväng till lekparken. Gurkan gungar och tycker att det är roligt för första gången. Tidigare har han sett mest likgiltig ut. 

Fönstertittare

Hemma hos kompisen Johan.

Lite skit har väl ingen dött av...

Trodde att Gustavs dammsugarförskräckelse hade gått över men tydligen har vi inte terapiat tillräckligt mycket (läs: dammsugat tillräckligt flitigt). Det säger nog mer om hans föräldrars lathet när det kommer till ordentlig städning och att inte bara sopa lite där det syns, än något annat. Förstår att han blir konfunderad över denna tingest som enbart plockas fram vid sällsynta tillfällen, som inför besök, födelsedagar och möjligtvis julen. Och var man bara 2 1/2 månad gammal senaste julen kan jag ju inte riktigt begära att nämnda plutt ska ha någon aning om vad som plötsligt händer när monstret åker fram.

Storhandling på systembolaget

När jag handlar på systemet så bunkrar jag alltid för jag är där så fruktansvärt sällan. Mest för att det (vad jag vet) bara finns ett enda systembolag här omkring och det är beläget i stan. Längst bort i stan. Skulle tippa på att det är en 5-6 km dit. Ingen impulspromenad direkt när du blir sugen på ett glas rött till maten en fredag. För övrigt stänger de kl. 18 på fredagarna. Och kl. 14 på lördagarna. I alla fall. Att storhandla på systemet med barnvagn känns alltid lite skämmigt. I dag pekade dessutom skrutten på varenda flaska och utbrast varannan pekning med ett "DA!" eller "VA DA!" (det sista tolkar jag som ett vad är det?). "Det är alkohol lilla gubben. Som mamma behöver för att kunna slappna av om dagarna. En flaska om dagen eller hur var det nu igen." Så packar jag vagnen full och det klirrar hela vägen hem och det är stört omöjligt att svänga för den är alldeles för tung. Prova att lyftsvänga en vagn på närmare 20 kg. Känner redan hur musklerna sväller. Skål!

Olika nyanser av blått

Handlar vind- och vattentäta byxor, mössa med öronlappar, strumpbyxor, vantar och varma strumpor. Allt till lilleman. Det är tydligen viktigt vad barnet har för kön. När jag frågar efter var mössorna finns frågar expediten om det är till en kille eller tjej. Killkläder på ena väggen. Olika nyanser av blått. Hemska tanke om jag hade gått fel.

I Uppsala fungerar internet hör och häpna

Jag har jobbat mina första dagar som barista på kafé Astrakan. Jättekul och jättemycket. Vissa kaffe blir guld. Andra inte så bra. Jag måste helt klart arbeta bort ojämnheterna.

Gullegurkan har varit förkyld i två omgångar. Första svängen sov han dåligt på nätterna. Andra sov han inget på dagarna och skrek och skrek. Nu är han piggelin och går igenom farmors badrumsskåp. När jag inte tittar hittar han en hårmousseflaska utan lock att suga på. Kanske smakar gott vad vet jag? Annars går en stor del av våra dagar tillsammans till att jag försöker förstå vad alla små utbrott kommer ifrån. Inte mina utan hans. Tror aldrig att det har flugit så många klossar och burkar hemma hos oss. I vredesmod. Det kanske är förkylningarna som spökat.

Jo jag lever

Hej, jag lever jag lever. Internet har dött bara. Eller inte så bara. Det retar gallfeber på mig. Jag blir tokig. Nu är vi i Uppsala. Här fungerar sajberrymden. Tack gode gud.

Fanfarer av lycka

Jajemen sånt här sysslar vi med på kvällarna. Skriver en och annan klassisk konsert. Jag kan väl tillägga att det är tur att fotot inte kommer med ljud. Gustav tycker mycket om att "spela" på pianot. Så mycket att när vi var på Sången i måndags kröp han fram till pianot där och spelade en fanfar av lycka. Inte till allas uppskattning. Men jag tyckte det var vansinnigt roligt (och gulligt).

Vårat nya hem

Från 1 november är det här vårat hem! Övervåningen alltså :) 

Skepp och hoj

Oj sånt här får en att tänka.Varför sitter inte möblemanget fast? Det är väl inte ovanligt att det, i alla fall gungar på en båt. Och ska det börja storma vill inte jag vara rädd för att få en stol i huvudet. Se klippet här.

Fenomen

Tog en lov på h&m och fann den här tröjan på herravdelningen för 99 riksdaler. Finaste myströjan jag lovar! Så får ni se en bild också i bästa dagens-outfit-anda och så kan vi alla fascineras över att det finns sidor på nätet där människor faktiskt skickar in bilder på vad de har på sig för kläder varje dag och att vi kan rösta på vilken utstyrsel som är bäst + att det tydligen finns en bok också. På nätet blir vi alla modeller... eller nått sånt. Ja just det, glöm inte bort att det är bara dom som inte har några vänner som fotar sin outfit framför spegeln.

Brus i etern

Det är störningar i luften idag. Jag får inte in kanalerna på radion. Det brusar mest och långt bort någonstans hör jag röster. En dålig skräckfilm? Någon? Gurkan är inte glad. Mest trött. Och efter åtskilliga försök har han precis somnat. Nu bara datorns brummande ljud. Jag är seg och irriterad, och irriterad över att jag måste kolla upp hur irriterad stavas. Hjärnsläpp? Någon?

Kladdig frukost

Ännu en härlig sovmorgon :) Undrar hur många mornar innan vi kan kalla det mer än en tillfällighet. Vågar inte hoppas alltför mycket. Nu sitter vi och smaskar frukost. Kanske skulle ha badat bebis efter frukosten och inte före som det blev idag.

Ikväll börjar jag på kafé Astrakan. Går bredvid fyra timmar. Tror jag är precis lagom start.

Duktiga flickan

Gurkan har varit arg som ett bi senaste timmen. Mitt i allt skrik, leksaker som kastas i ilska och den avslutande klamra-sig-fast-i-benet-manövern får jag för mig att börja laga storkok. Hakar lök, grönsaker, steker och blandar. Så inser jag att lillemans mat aldrig kommer hinna bli klar och att ilskan är ett uttryck för hunger. Så blev det en burk Krämig laxpasta med broccoli istället. Det får bli hemlagat någon annan dag.

Tjoohoo

Vi fick lägenheten! Vilket flyt alltså. Jag ska dit och skriva kontrakt i veckan. Då kan jag fota lite mer.

Vi jobbar lite i motvind

Efter en ordentlig storstädning med dammsugning och svabbning av golv i äkta rent-hus-anda bestämde sig herr Gurka för att kissa, bajsa samt kräka på golvet. Föräldrar jobbar lite i motvind kan jag väl påstå.

Men alla saker som ligger spridda över golvet ger en hemtrevlig känsla och håller mina sinnen skärpta. Har du trampat på en pepparkaksform i form av ett tåg så vill du inte göra det igen.

Sovmorgon nr 2

Den här morgonen vaknar jag återigen först av alla i familjen. Jag känner mig underligt utvilad. Det är ovanligt ljust ute och på avstånd hörs bilar. I vanliga fall brukar det vara väldigt tyst när jag och G går upp. Fredrik har förlitat sig på väckarklockan Gustav. Idag, inte det bästa draget. Halv åtta och tur att bussen går först om 20. Inte allt försent till jobbet. Jag sitter kvar och äter frukost med plutten. Fortfarande i chocktillstånd.

Gurkan morsan och en glass

Här står vi och hänger. Väntar på bussen. Käkar glass.

Så fin så fin

Åååh lägenheten var jättejättemysig och trädgården var så fin med plommon-, äpplen och päronträd. Badplats till och med!

Bilderna blev tyvärr inge bra för jag var så upptagen med att titta. Och så var det rätt stökigt för hon som bor där nu håller på att flytta ut.

Ny bostad?

Idag ska vi kolla på en lägenhet. Den ligger på övervåningen av det här huset. Det är ungefär allt jag vet. Eftersom jag bara sett utsidan så är lägenheten, i mina drömmar, den finaste du kan tänka dig. En del att leva upp till alltså.

Sov morgon

Den här morgonen sov Gurkan längre än mig. En ganska märklig känslan måste tilläggas. Första tanken är att han har dött eller hoppat ur spjälsängen. Tack och lov låg han och sov så sött att mammahjärtat smälte.

Nu äter vi söndagsfrukost. Detta ska göras med en fot i vädret om G får bestämma.

Än har vi användning för picnicfilten. Vintern är fortfarande långt borta.

Oj

helt plötsligt tar Gustav sina första steg. Utan att hålla i sig. Hjälp. Blir det en vana får jag skärpa mina fånga-bebis-innan-han-slår-sig-alltför-illa-reflexer.

Tillökning

F har efter lång väntan äntligen fått sin nya baby. HTC Desire. Han kan fippla med henne i timtal. När jag ska hålla henne lyckas jag lämna fula fingeravtryck för jag just smörjt in händerna med handkräm. Bäst jag håller mig borta.

Loka = sprite

Lördagkväll och pizza från pizzaplaneten. Hemkörning. Beställer El taco och en loka. Får El taco och en... sprite. Enligt killen som levererar är det ju ungefär lika och om jag vill byta till cola så är det helt ok. Va bra. Jag lär mig något nytt varje dag.

Allt ska överbord

Att sitta i vagnen är kul. Ibland i alla fall. För att fördriva tiden kastar lilleman saker och ting på marken. I bästa fall kör hans mor över kepsen, boken, strumpan, nappen och upptäcker vad som är påväg att lämna det gungande skeppet. Övriga tillfällen får hon irra runt och leta. Ska jag fästa snören i allt och knyta fast i vagnen? Ett projekt helt klart. Frågan är om det är mer eller mindre tidsödande än att springa runt och leta.

Gurkans 3 i topp

Gurkan och leksaker alltså. Verkar som att han resonerar som så, att det går lika bra med selleri. Allt är potentiell lycka. I alla fall i några minuter innan det dyker upp något nytt spännande. Här följer hans tre-i-topp-lista över roliga leksaker:

  

Drive in lekplats

På Max i Luleå kan man lämna sitt barn på lekplatsen medan man själv sitter i bilen och tittar på. Eller är det att man sitter i bilen och leker...

På pappas axlar

Qu'est-ce que c'est?

Franskakursen fortsätter. Denna gång lärde vi oss att fråga "Vad är det?" och "Vem är det?" och svara. Sonya Rykiel är tydligen en dansk sångerska. Får bita mig i tungan för att inte rätta andras uttal. Särskilt med tanke på att jag var fjärde gång säger fel själv. Men visst är det fantastiskt att vara bland de bästa i klassen.

Husjakt

Jag tror jag har hittat mitt favoritställe i Växjö. Hov. Vackra hus. Lummigt. Finfint. Någon som har en ledig två-trea till rimligt pris, hör av dig, du blir min vän för alltid.